Polisens satsning mot våldsvågen kritiseras internt: ”Otydliga beslut”
Den nationella polissatsningen Frigg, som skulle stoppa den grova våldsvågen i Sverige, präglades av otydliga beslut och oklar ansvarsfördelning, visar en intern utvärdering.
Lyssna: Satsning mot gäng kritik ME FRE APP NY
Den nationella polissatsningen Frigg, som skulle stoppa den grova våldsvågen i Sverige, präglades av otydliga beslut och oklar ansvarsfördelning, visar en intern utvärdering.
Enligt rapporten är det också svårt att mäta om det var satsningen som låg bakom minskat dödligt våld, eftersom polisen saknar bra sätt att mäta effekter av stora operationer.
Kommenderingschefen: ”Det här är någonting som vi tar med oss.”
Som svar på det eskalerande gängkriget 2023 kopplat till Foxtrot-konflikten startade Polismyndigheten den nationella särskilda händelsen Frigg. Uppdraget var att stoppa skjutningar och sprängningar, samla polisens resurser nationellt och att störa kriminella nätverk.
Insatsen pågick under 15 månader och under perioden beskrev polisen Frigg som framgångsrikt, främst när det handlar om att förhindra planerade våldsdåd.
Ekot har nu tagit del av en intern utvärdering av Frigg. Och den visar att det också har funnits flera brister.
En av de tyngsta slutsatserna är att polisen saknar bra sätt att mäta effekter av sådana här stora operationer. Därför går det inte att med säkerhet säga hur mycket Frigg faktiskt bidrog till att det dödliga våldet minskade i perioder. Bedömningarna som lyfter fram Frigg som orsaken bygger i stort på upplevelser och erfarenheter – inte på tydliga jämförelser eller siffror, visar utvärderingen.
Manne Gerell, docent i kriminologi vid Malmö universitet, säger att det är svårt att utvärdera exakt vilka effekter olika satsningar har. Men polisen tycks inte ens ha ansträngt sig i det här fallet, menar han:
– Det viktigaste i det här sammanhanget är att de inte ens verkar ha försökt. De skulle kunna lägga lite mer fokus på att försöka, säger Manne Gerell.
Ett av de mest kritiserade inslagen i Frigg är hur personal flyttades mellan regioner, främst till Stockholm. De regioner som skickade personal upplevde att det var oklart varför förstärkningarna behövdes och vilken effekt de hade.
– De poliser som tas från sina lokala kontexter kommer förmodligen vara mindre effektiva när de skickas till en ny plats, ett nytt område, med nya kriminella som de inte kan, säger Manne Gerell.
Utvärderingen har även försökt räkna på hur mycket Frigg kostat. En siffra som nämns i rapporten ligger på strax över en halv miljard. Men det visar sig att mycket av arbetet aldrig bokfördes som Frigg-arbete, vilket gör att kostnaden kan vara högre.
Trots kritiken lyfter utvärderingen fram vissa positiva effekter av Frigg. Många nya arbetssätt och metoder togs fram på kort tid och har haft till synes stor framgång, enligt rapporten.
Fredrik Bratt, som var kommenderingschef för Frigg, hade gärna önskat att man bättre kunnat räkna på direkta kopplingen mellan insatsen och resultaten. Han håller också med om att polisen använder förflyttning av polisresurser som ett sätt att lösa problem i stället för att fokusera på arbetsmetoder. Men han menar ändå att Frigg överlag gav goda resultat:
– Vi enades kring en problembild och lyckades skapa gemensamma lägesbilder och jobba över regionerna.
Och hur ser du, trots det, på att det finns en del kritiska inslag i den här utvärderingen som bland annat visar det inte går att mäta exakt hur mycket effekt just Frigg hade?
– Det är någonting som vi tar med oss. Utvärderingen syftar mycket till ett lärande. Resultaten kom, och då var det rimligt att fortsätta arbeta i den riktning som hade gett oss bra resultat, säger Fredrik Bratt.