Unik klimaträttegång i Norge
Två miljöorganisationer har stämt norska staten för dess beslut att tillåta oljeborrning i tidigare stängda havsområden i arktiska Barents Hav. På tisdagen inleds rättegången i Oslo.
Det mesta av fisken försvann, enligt yrkesfiskaren Yngve Larssen i Andenes, när man för tio år sedan började leta efter olja under havsbotten i hans fiskevatten.
Lyssna: Tryckvågor uppges ha skrämt bort fisken
Två miljöorganisationer har stämt norska staten för dess beslut att tillåta oljeborrning i tidigare stängda havsområden i arktiska Barents Hav. På tisdagen inleds rättegången i Oslo.
I havet runt Lofoten/Vesterålen, sydväst om det nu aktuella området, tog man för tio år sedan de första stegen mot att leta efter olja.
Enligt yrkesfiskare blev fisken bortskrämd av den så kallade seismiken, en metod att leta efter olja och gas genom att skicka kraftiga tryckvågor mot havsbotten.
– Då blev fångsterna reducerade med mellan 60-90 procent, så mycket att det inte var lönsamt för oss att vara på havet, säger yrkesfiskaren Yngve Larssen i Andenes till Ekot.
I juni 2016 gav norska regeringen grönt ljus för att börja leta efter olja och gas i tio helt nya områden i Barents Hav, uppe i Arktis.
Det här har fått två miljöorganisationer att stämma norska staten för påstått brott mot grundlagens så kallade miljöparagraf. Den säger bland annat att staten har ett ansvar för att även framtida generationer ska få en sund miljö att leva i.
– Vi menar att genom att öppna för mer oljeborrning så utgör det en stor risk för vårt klimat, och att det kommer att förstöra chansen för ett klimat som går att leva i för framtida generationer säger Ingrid Skjoldvaer, som leder miljöorganisationen Natur og Ungdom.
Norska statens företrädare i klimaträttegången, regeringsadvokat Fredrik Sejersted, hävdar dock att miljöorganisationerna tolkar grundlagens miljöparagraf fel.
– Den typ av frågor de angriper enligt grundlagen är frågor som grundlagen inte reglerar, och som har en karaktär bättre hör hemma i politiska och demokratiska beslutsprocesser än i domstolsprocesser, säger Sejersted till Ekot.
– Det är en form av försök till amerikanisering av förhållandet mellan (juridisk) rätt och politik, som är nytt i Norge. Detta är ju den första rättegången vi har haft av den här typen, säger Fredrik Sejersted.