I Serbien ses krigsförbrytarna som hjältar
På onsdag väntas domen mot Ratko Mladić, befälhavare för den bosnienserbiska armén som bland annat står åtalad för folkmord i Srebrenica sommaren 1995.
I souvenirstånden i Belgrad säljs tröjor som hyllar Ratko Mladić, åtalad bland annat för folkmord i Srebrenica. Foto: Johanna Melén/SR
Lyssna: Många serber anser att åtalet mot Mladić är felaktigt
På onsdag väntas domen mot Ratko Mladić, befälhavare för den bosnienserbiska armén som bland annat står åtalad för folkmord i Srebrenica sommaren 1995.
Domen blir en av de sista innan FN:s krigsförbrytartribunal för forna Jugoslavien läggs ner vid årsskiftet.
Men i Serbien är misstron mot Haagtribunalen stor och de som återvänder efter avtjänat straff behandlas i många fall som hjältar.
– Statistiken är helt osannolik, om man jämför till exempel antalet serber som dömts och antalet kroater som dömts, säger Čedomir Backović, biträdande minister vid Serbiens justitiedepartement.
– Det bara skriker partiskhet om det, fortsätter han.
Vid årsskiftet läggs krigsförbrytartribunalen för forna Jugoslavien ner. Sedan 1993 har över 160 personer åtalats för grymheter begångna under de olika krigen som följde på Jugoslaviens upplösning.
En av de sista domarna väntas i nästa vecka då den bosnienserbiske befälhavaren Ratko Mladić får sin dom, åklagaren har krävt livstids fängelse bland annat för massdödandet av omkring 7000 muslimska män och pojkar i Srebrenica sommaren 1995. Ett brott som FN:s domstol klassat som folkmord.
Men många serber anser att Mladić är oskyldig och att han bara försvarade sitt folk. Och de dömda krigsförbrytare som avtjänat sina straff välkomnas snarast som hjältar när de återvänder hem, inte bara i Serbien utan också i till exempel Kosovo och Bosnien Hercegovina.
Nyligen kom skarp kritik från EU för att kandidatlandet Serbien låtit den pensionerade generalen Vladimir Lazarević föreläsa för blivande soldater vid militärakademin i Belgrad, trots att han avtjänat två tredjedelar av ett 14 år långt fängelsestraff för brott begångna under kriget i Kosovo.
Sonja Biserko vid den serbiska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter säger att det var naivt att tro att krigsförbrytartribunalen i Haag skulle leda till försoning. Det, säger hon, måste komma inifrån respektive land och det är en process som visat sig ta väldigt lång tid. I Serbien, säger hon, befinner vi oss fortfarande i en djup förnekelsefas inför vad som hände under krigen på 90-talet.
– I Serbien befinner vi oss fortfarande i en djup förnekelsefas inför vad som hände under krigen på 90-talet, säger Sonja Biserko.