Plåster ska kunna upptäcka hudcancer
Forskare i Malmö vill ta fram ett plåster som snabbt och enkelt ska kunna upptäcka hudcancer.
Lyssna: Plåster ska kunna upptäcka hudcancer
Forskare i Malmö vill ta fram ett plåster som snabbt och enkelt ska kunna upptäcka hudcancer.
Tanken med plåstret, som forskarna vid Malmö universitet försöker utveckla, är att det ska kunna användas i stället för vävnadsprov och därmed avlasta vården.
– Plåstret skulle kunna klistras på människors hud, när de till exempel går till ett apotek. Sedan lämnas plåstret tillbaka till apoteket efter en halvtimme för att analyseras, säger Tautgirdas Ruzgas, professor i biomedicinsk teknologi.
Hudcancer är den vanligaste cancerformen i Sverige, och förekomsten av de två hudcancertyperna malignt melanom och skivepitelcancer är den som ökar mest i befolkningen. Det gör att vården får alltfler hudförändringar som till exempel växande födelsemärken att undersöka, och enligt Tautgiradas Ruzgas leder runt hälften av undersökningarna till att det tas ett vävnadsprov som skickas för analys.
Forskarna i Malmö samarbetar med ett antal företag för att ta fram en typ av plåster som kan placeras på hudförändringen och göra det enklare att diagnostisera hudcancer i ett tidigt skede.
– Det finns massa biopsier som belastar sjukhusen, så skulle man ta bort en del av det arbetet skulle det vara en stor vinst, säger Tautgirdas Ruzgas.
Forskargruppen arbetar nu med att identifiera små molekyler i huden som signalerar att cancerceller och kroppens immunförsvar är i krig, som Tautgirdas Ruzgas förklarar det, och som därmed är ett tydligt tecken på cancer. Frågan är också hur molekylerna ska kunna fångas på ett plåster.
– Just nu jobbar vi med att förstå hur de små molekylerna tränger ur vävnad in på hudytan. Om vi lägger på ett plåster i en halvtimme, hur många molekyler kommer in i plåstret? säger han.
Det fyraåriga forskningsprojektet, som bland annat finansieras med tolv miljoner kronor från KK-stiftelsen, är halvvägs. När projektet närmar sig sitt slut hoppas forskarna att det ska finnas en prototyp och att kliniska studier ska kunna inledas.
– Det blir kanske efter två år något som liknar ett plåster och som kan börja testas på människor, säger Tautgirdas Ruzgas.