Brister i utredningar av sexbrott mot funktionsnedsatta
Det finns stora brister i rättsväsendets utredningar av sexuella övergrepp mot personer med intellektuell funktionsnedsättning.
Det visar en granskning som Ekot och P1-programmet Kaliber gjort. Bland annat saknas förhörsledare med specialistkompetens inom polisen och Åklagarmyndigheten.
Poliser och jurister säger till SR att det kan ge brister i förundersökningar som leder till att åtal inte väcks.
Ulrika Wangle, målsägandebiträde
Lyssna: Skyddslösa
Det finns stora brister i rättsväsendets utredningar av sexuella övergrepp mot personer med intellektuell funktionsnedsättning.
Det visar en granskning som Ekot och P1-programmet Kaliber gjort. Bland annat saknas förhörsledare med specialistkompetens inom polisen och Åklagarmyndigheten.
Poliser och jurister säger till SR att det kan ge brister i förundersökningar som leder till att åtal inte väcks.
– Har man då inte den kompetensen så ser jag ju också att det brister i förundersökningen, som gör att man kanske inte kan driva vidare en utredning eller att det leder till ett åtal, säger Ulrika Wangle advokat och målsägandebiträde i Linköping.
Inom rättsväsendet lyfts intellektuellt funktionsnedsatta som en sårbar grupp som ska prioriteras. Forskning och en granskning som Ekot och P1-programmet Kaliber gjort visar att de riskerar att bli mer utsatta för sexualbrott än andra, och mörkertalet bedöms vara stort.
Men hos polis och åklagare saknas specialisering. Vissa delar ingår i utbildningen för poliser som förhör barn, vilket är otillräckligt anser kriminalkommissarie Susanne Karlsson, barnförhörsledare i Alingsås.
– Man måste ju veta att en sån här person kan ha svårt att uttrycka vad som har hänt, det kan vara svårt med tid och rum, säger jag då utan att ha nån utbildning på intellektuellt funktionsnedsatta, utan det är ju en känsla och tro som jag har.
Det finns också ett 35-sidigt metodstöd som polisen och Åklagarmyndigheten tog fram tillsammans för fyra år sedan, efter önskemål från poliser och åklagare om mer vägledning.
Stödet räcker ändå inte anser åklagare Elin Åkerberg i Linköping. Hon var nyligen förundersökningsledare i ett uppmärksammat våldtäkts- och bedrägerimål där sju personer med intellektuell funktionsnedsättning utsatts, och efterlyser satsningar på bredare front.
– Specialisering är bra. Samtidigt tror jag att det här är brottsoffer som vi stöter på ganska ofta och då är det bra om alla har lite kunskap om hur man ska bemöta personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Så jag tror på en bred kunskapshöjning inom myndigheterna.
Eva Johnsson är överåklagare på Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum och säger att myndigheten ska inventera behoven.
– I och med att ni lyfter den här frågan nu så kommer det ju fram att det finns interna önskemål. Då måste vi ju titta på om vi behöver se över vårt metodstöd och förbättra det, vi måste se över om det finns behov av ytterligare utbildning.