Lagrådet tvekar om mer hemliga tvångsmedel: Kan strida mot EU-rätten
Både regering och opposition vill ge polisen ökad tillgång till s.k. hemliga tvångsmedel som avlyssning och övervakning.
Men Lagrådet anser att det antagligen inte är förenligt med EU:s rättsprinciper att göra så stora integritetsintrång även för brott med låga straff.
Just nu behandlas Lagrådets kritik i regeringskansliet.
Lyssna: Tvångsmedel ifrågasätts 22.00 (Webben)
Både regering och opposition vill ge polisen ökad tillgång till s.k. hemliga tvångsmedel som avlyssning och övervakning.
Men Lagrådet anser att det antagligen inte är förenligt med EU:s rättsprinciper att göra så stora integritetsintrång även för brott med låga straff.
Just nu behandlas Lagrådets kritik i regeringskansliet.
I kampen mot de kriminella gängen föreslog regeringen nyligen att tvångsmedel, som hemlig avlyssning och kameraövervakning, ska kunna användas av polisen i högre utsträckning än i dag. Men Lagrådet är tveksamt till om det är förenligt med EU:s rättsprinciper.
Det måste röra sig om grov brottslighet eller allvarliga hot mot den allmänna ordningen för att polisen ska få använda så integritetsingripande åtgärder som hemlig avlyssning av rum och mobiltelefoner, hemlig kameraövervakning eller andra former av hemliga tvångsmedel. Det slås fast i den så kallade unionsrätten, EU:s rättsliga grundval.
Men flera av de brott som regeringen, med brett stöd av oppositionen, vill låta polisen utreda med hjälp av hemliga tvångsmedel, efter domstolsbeslut, brukar normalt bara ge några månaders fängelse. Det är också tveksamt om definitionen av vad som är ett grovt brott är densamma inom EU som i Sverige, anser Lagrådet och skriver:
"Delar av utvidgningen av tillämpningsområdet för de hemliga tvångsmedlen riskerar att anses som oförenliga med unionsrätten."
Lagrådet efterlyser en "golvregel" som bestämmer hur långt fängelsestraff som ska följa, för att olika tvångsmedel ska få användas. Ju högre integritetsrisk, desto högre golv, alltså straffsats. Om det inte införs någon sådan golvregel avstyrker lagrådet att delar av förslaget blir till lag.
Om Lagrådets synpunkter leder till en förändring av vilka brott som ska omfattas, eller om straffsatserna höjs, återstår att se. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) skriver i ett sms till Ekot att man just nu studerar Lagrådets förslag, men att:
"De brottsbekämpande myndigheterna måste få de nya effektiva verktyg som de behöver och själva har efterfrågat".